Måste bara säga...
... att det är en ganska cool känsla att leda pass! Om jag lyfter armarna gör 36 andra människor detsamma :-) Om någon hade sagt till mig för fem år sedan att jag inom relativt snar framtid kommer att vara ledare hade jag protesterat högljutt. Men jag är inte sämre än att jag kan ändra mig :-)
//T
//T
Vad gör man...
...när det inte blir som man har tänkt sig? Och man inte har en chans att påverka utfallet? Man tror att man har en aning om hur det ska bli och så blir det absolut inte så. Frustrerande... Nåväl, "bara" att avvakta och se hur saker o ting utvecklar sig. Eller inte utvecklar sig. Är bara sååå säker på att det skulle kunna bli så jävla bra! Som sagt; frustrerande.
I morgon inleds mitt konsumtionsstopp och jag överväger redan att göra ett liiiitet undantag :-) Bra start. Eller inte. Men jag har så kassa träningsskor o så har jag hittat ett par som jag gillar skarpt! Mmm... Får se hur det blir. Dom jag har är 4 år gamla och utslitna så jag borde egentligen ha införskaffat nya redan. Eller så försöker jag bara rationalisera mitt handlande :-).
I veckan som kommer ska jag träffa en kär vän som jag inte har sett på en evighet. Varför låter man tiden gå utan att träffa människor som man vet energiboostar en? Dumt... Ska också åka på ett par inspirationsdagar i huvudstaden vilket blir trevligt på alla sätt; alltid skoj att besöka Stockholm, får tillfälle att hänga med människor som ger mig både inspiration o glädje och jag kommer att ha fantastiskt kul! Sju olika aktiviteter, varav fyra fysiska, inbokade på två dagar och dessutom är det inplanerat festligheter på lördagskvällen. Kan bli spännande!
Orkar jag...? Har ju trots allt haft ett ganska långt träningsuppehåll på grund av hälsoskäl. Klart jag orkar! Jag kan om jag vill! O jag vill bli fysiskt trött efter en lååång mental trötthet som inte vill ge sig. O jag vill ha kul ihop med dessa människor! O jag vill lära mig det jag kan på de föreläsningar jag har valt! Kommer bli kanon!
För att jag vet vad jag vill!
//T
I morgon inleds mitt konsumtionsstopp och jag överväger redan att göra ett liiiitet undantag :-) Bra start. Eller inte. Men jag har så kassa träningsskor o så har jag hittat ett par som jag gillar skarpt! Mmm... Får se hur det blir. Dom jag har är 4 år gamla och utslitna så jag borde egentligen ha införskaffat nya redan. Eller så försöker jag bara rationalisera mitt handlande :-).
I veckan som kommer ska jag träffa en kär vän som jag inte har sett på en evighet. Varför låter man tiden gå utan att träffa människor som man vet energiboostar en? Dumt... Ska också åka på ett par inspirationsdagar i huvudstaden vilket blir trevligt på alla sätt; alltid skoj att besöka Stockholm, får tillfälle att hänga med människor som ger mig både inspiration o glädje och jag kommer att ha fantastiskt kul! Sju olika aktiviteter, varav fyra fysiska, inbokade på två dagar och dessutom är det inplanerat festligheter på lördagskvällen. Kan bli spännande!
Orkar jag...? Har ju trots allt haft ett ganska långt träningsuppehåll på grund av hälsoskäl. Klart jag orkar! Jag kan om jag vill! O jag vill bli fysiskt trött efter en lååång mental trötthet som inte vill ge sig. O jag vill ha kul ihop med dessa människor! O jag vill lära mig det jag kan på de föreläsningar jag har valt! Kommer bli kanon!
För att jag vet vad jag vill!
//T
Visst pirrar det till lite...
... när man shoppat lite nytt? Sjukt egentligen... Kan man konsumera sig lycklig? Nej, det är klart man inte kan men frågan är ändå berättigad. Varför shoppar vi annars så hejdlöst? Lycka är ett subjektivt begrepp och åtminstone blir jag glad av att shoppa. Jag tror dessutom att jag är i gott sällskap... Dock infinner sig en allt större medvetenhet kring konsumtion och därför införs ett konsumtionsstopp från och med 1/2-10. Efter detta datum inhandlas ingenting om det inte är absolut nödvändigt. Naturligtvis är det min egen definition på "absolut nödvändigt" som gäller men den är spikad och ska inte friseras och omkonstrueras. En fika på stan i trevligt sällskap till exempel, är absolut nödvändig för mitt sociala liv och välmående och därför kommer denna sysselsättning få fortsätta kosta pengar :-)
Mitt första inlägg...
...handlar inte om något särskilt. Har funderat ett tag och nu bestämt mig för att testa hur det är att blogga. Kanske kan det fungera som en ventil? Kanske blir det mest energikrävande, destruktivitet? Vem vet? Det får tiden utvisa. Det ska i alla fall inte vara en blogg om min vardag, som en dagbok. Ska det vara något alls ska det vara reflektioner ur vardagen. Saker eller händelser som väckt någon form av fundering eller känsla hos mig eller någon i min närhet. Jag har ju trots allt ägnat en betydande del av de senaste tre och ett halvt åren åt att forma ett kritiskt tänkande... Nåväl, vi får se hur det artar sig. Välkommen hit i alla fall!
//T
//T
